Deflation

Deflation är ett begrepp inom läran om nationalekonomi och penningpolitik och beskriver en situation då penningmängden i ett land minskar under en given tidperiod, vilket är detsamma som att det relativa värdet på pengar ökar. Deflation är med andra ord motsatsen till inflation (som betyder att penningmängden i ett land ökar.) När ett land erfar deflation så sjunker den totala prisnivån.

Det är numera inte så vanligt med deflation, men faktum är att Sverige hade deflation så tidigt som för bara ett par år sen, närmare bestämt under 2009. De flesta ekonomer är överens om att deflation är något man bör undvika för att hålla ekonomin i ett land vital, men det är en sanning med modifikation, eftersom det beror på hur deflationen har uppstått.

Hur uppstår då deflation?
Som med alla andra ekonomiska flöden är det omöjligt att isolera en enskild orsak till att det blir deflation i ett land. Vad som är hönan och vad som är ägget kan vara svårt att avgöra. Själva konsumtionsbeteendet bakom deflation bygger dock på försiktighet och sparande. Deflation uppstår följaktligen i ett land när konsumenterna känner otrygghet inför framtiden och hellre sparar pengar, än spenderar. Detta leder till att efterfrågan på varor och tjänster minskar, vilket i sin tur leder till att företagen måste sänka sina priser för att sälja…vilket leder till en prisminskning. Och när företagen säljer mindre, sjunker vinsterna, och i samma stund lönerna. Vilket i sin tur leder till att lönetagarna blir ännu mer försikta.

Detta är åtminstone ett vanligt ”cirkelresonemang” för att beskriva mekanismerna bakom deflation. Och som du säkert kan förstå kan deflation leda till arbetslöshet, i värsta fall massarbetslöshet, försämrad välfärd och stora försämringar i tillväxten av BNP.
Uppstår däremot genom en utbudsökning av varor och tjänster kan den däremot ses som positiv.

0 comments on “Deflation
2 Pings/Trashbacks för "Deflation"
  1. Inflation skriver:

    […] Låt säg att du vid varje givet tillfälle skulle kunna göra en lista på alla priser i ett land – priserna på alla varor och tjänster. Sen jämför du denna lista mot prisnivån den föregående dagen. Har priserna ökat med 1% så är inflationen följaktligen just 1%. Har priserna minskat med 1%, ja, då har vi en ”negativ” inflation, vilket är detsamma som deflation. […]

  2. Styrränta skriver:

    […] viktigaste penningpolitiska verktyg med vilken Riksbanken kan påverka penningpolitik, inflation, deflation, låneräntor, räntabilitet, ja kort sagt hela den ekonomiska situationen i Sverige. Vilken […]

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*